SAMMANFATTNING Läkemedelsresistens är ett växande globalt problem. Inte minst bland parasiter hos våra djur har rapporter om utebliven effekt av läkemedel ökat. Pålitliga detektionsmetoder av anthelmintikaresistens hos nematoder är viktig så att åtgärder sätts in i ett tidigt skede för att djurvälfärd och produktion ej försämras. Detta kräver standardiserade och beprövade detektionsmetoder. De metoder som används idag för flertalet nematoder är ursprungligen framtagna och anpassade för strongylider hos får.

Parasiter i magtarmkanalen och framför allt nematoder, orsakar världsomfattande produktionsförluster hos lantbrukets djur. För att kontrollera nematodinfektioner används anthelmintika. En överanvändning av anthelmintika har resulterat i att vissa nematoder utvecklat resistens. Därför är det väsentligt att vi tillämpar en sund användning av anthelmintika som inte gynnar vidare resistans utveckling. Makrocykliska laktoner är den substansgrupp som används flitigast.

Parasiter som utvecklat resistens mot maskmedel (anthelmintika) är ett utbrett problem över hela världen. De preparat som används idag har funnits länge på marknaden och endast ett fåtal nya preparat finns under utveckling. Det är därför angeläget att på sikt finna hållbara lösningar för att hantera den allt mer växande resistensproblematiken. För detta krävs både utökad kunskap och fortsatt forskning om hur resistens hos parasiter uppkommer och vilka möjligheter som finns att häva den. Ett flertal teorier kring resistensutveckling hos parasiter kretsar kring effluxproteiner som till exempel P-glykoproteiner (P-gp). En teori är att det hos resistenta parasiter har utvecklats överuttryck av de effluxproteiner som har till uppgift att pumpa ut anthelmintika ur parasiten varvid effekten av läkemedlet uteblir.

Anthelmintic resistance is a major problem in sheep husbandry all over the world. One way toslow down the development of anthelmintic resistance is to keep part of the parasitepopulation in refugia (unexposed to drugs) which will maintain the genes for susceptibilitywithin the population. Climate, type of parasite and drenching regimes effect the size of therefugia. Dilution of resistant with susceptible parasites, targeted treatment and targetedselective treatment are all management strategies that employ refugia. Dilution is possible butcomplicated.

En stor andel av våra hundar utvecklar osteoartrit och behandlas ofta under lång tid med non steroidal antiinflammatory drugs (NSAID). NSAID ger smärtlindring genom att hämma cyclooxygenas (COX). Det är dock välkänt att biverkningar, främst i form av gastrointestinala problem, förekommer vid behandling med denna typ av läkemedel. Firocoxib, ett relativt nytt NSAID till hund, utvecklades med intentionen att orsaka färre gastrointestinala biverkningar, genom att mer selektivt hämma COX-2 och därmed bevara den slemhinneskyddande effekten av COX-1 i gastrointestinalkanalen. Dock är det i dagsläget inte klarlagt huruvida NSAID med en högre selektivitet för COX-2 är förknippade med en lägre biverkningsfrekvens hos hund, jämfört med NSAID som är mindre selektiva.

Traditionellt sett har gurkmeja använts för medicinskt bruk i många olika länder och kulturer för en rad olika besvär på både djur och människor. Användningen idag är framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrämjande medel och för att lindra ledbesvär. I Sverige idag är Galexir det enda godkända traditionellt växtbaserade läkemedlet innehållande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha låg biotillgänglighet, men höga koncentrationer uppnås lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvär till en bra indikation för användandet av gurkmeja. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på om gurkmeja kan ha potential att användas på hundar med gastrointestinala besvär. Sjukdomar såsom gastrit, magsår, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

Läkemedelsresistenta parasiter är ett allvarligt globalt problem. Läget är framför allt kritiskt inom gruppen Gastrointestinala nematoder hos små idisslare, vilka ofta uppvisar resistens mot bredspektrumverkande anthelmintika. Resistensproblematiken resulterar i en försämrad djurvälfärd och lägre produktionsnivåer. Det har visat sig vara svårt att reda ut de exakta orsakerna till läkemedelsresistens då flera olika mekanismer ofta samverkar. Cytokrom P450-systemet (CYP) ingår som en del av xenobiotikametabolismen på cellnivå hos både värddjur och parasiter och kan ha betydelse för såväl utveckling som undvikande av anthelmintika-resistens. För att optimera anthelmintikaanvändningen och utveckla hållbara behandlingsstrategier krävs kunskap om värddjurets metabolism av xenobiotika samt vävnadsdistribution av aktiva metaboliter.

Europas nya sockerpolitik har medfört stora prissänkningar på socker, vilket har påverkat lönsamheten för sockerbetsodlarna negativt. Marginalerna krymper i odlingen och det är viktigt att åtgärda alla problem som kan påverka lönsamheten. Ett exempel på dessa problem är betcystnematoder (Heterodera schachtii Schmidt) som förekommer på ca en fjärdedel av sockerbetsarealen i Sverige (Olsson, 2002) och som kan ge betydande skördesänkningar. Betcystnematoden är framförallt ett problem i områden med intensiva sockerbetsodlingar och korta växtföljder. De senaste årens klimatförändringar kan ha gjort att somrarna har blivit varmare vilket har gynnat betcystnematodens framfart i många länder i Europa.

Denna uppsats handlar om jordtrötthet och förekomst av rotsårsnematoder. Odlingen av rosor ökar både i hemträdgårdar och offentliga trädgårdar vilket gör det till ett aktuellt problem värt att uppmärksamma. Syftet med uppsatsen var att göra en översiktlig sammanställning av hur utbredd nematodförekomsten för närvarande är, framför allt av arten Pratylenchus penetrans, i en del rosodlingar och plantskolor i Skåne. Med det alltmer stigande intresset för rosodling blir det angeläget att sprida mer kunskap om jordtrötthet, samt att utforma gemensamma riktlinjer för att motverka problem. Resultaten från intervjuerna visar att jordtrötthet tycks vara ett allmänt känt begrepp i samband med odling av rosor. Samtliga personer jag samtalade med kände väl till denna problematik samt även rådet att byta ut jorden vid nyplantering av rosor.

Denna uppsats handlar om jordtrötthet som är ett aktuellt och komplext begrepp. Det finns ett utbrett problem med jordtrötthet bl a hos släktet Rosa. Allt eftersom odlingen av rosor ökar både i hemträdgårdar och offentliga trädgårdar är detta ett problem värt att uppmärksamma. Detta fenomen tros till en stor del bero på nematodförekomst i jorden. Syftet med uppsatsen är att göra en översiktlig sammanställning av tillgängliga forskningsresultat och kunskaper om jordtrötthet samt dess koppling till nematoder. Uppsatsen är avgränsad till att i första hand titta på jordtrötthet hos rosor samt effekterna av rotsårsnematoder, framför allt av arten Pratylenchus penetrans. De första effekterna av ett nematodangrepp ses oftast som en allmän försämring av planttillväxt.

Hästar över hela värden är infekterade med gastrointestinala parasiter. De parasiter som har högst prevalens och orsakar sjukdom hos häst är cyathostominer, Parascaris equorum, Anoplocephala perfoliata och Strongylus vulgaris. Parasiterna kan orsaka alvarliga symtom så som obstruktion, kolik, avmagring och de kan även ge komplikationer som kan leda till döden. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa information om hästens parasiter och om tillgängliga analysmetoder samt att undersöka dagens möjligheter till ett hållbart kontrollprogram för att minska resistensutveckling. Problematiken med den ökande resistensen har gjort att regelbunden avmaskning för att minska prevalensen av parasiterna har börjat ifrågasättas. Idag finns det kontrollprogram för att minska resistensutvecklingen hos hästens gastrointestinala parasiter.

This report includes common helminths, symtoms, routes of infection, diagnostic laboratory techniques and prophylactic methods to prevent infection. We have pointed out where there is a risk of zoonotic transmission and how to avoid contamination and infection. We have restricted the number of species to the most common helminths. Some of these helminths do not naturally occur in Sweden (yet) but are nevertheless of current interest when we travel across borders with our horses, dogs and cats. The diagnostic part of our report tells about different techniques to find an occurance of helminths in samples of faeces, blood, urine or saliva from a horse, dog or cat. We also write about some recommendations on treating parasitic infections and the development of anthelmintic resistant helminths that originates from incorrect use of anthelmintic drugs .

Topikal administrering av atropin är en viktig del i behandlingen av ulcerativ keratit och främre uveit hos häst. Atropin har flera viktiga egenskaper vid lokal behandling av ögat såsom förmågan att framkalla pupilldilatation, paralys av ciliarmuskulaturen samt minska läckaget av proteiner och celler ur inflammerade kärl i iris. Sammantaget minskar atropin därmed risken för synechier mellan närliggande strukturer i ögat och genom detta minskar risken för komplikationer som sekundär katarakt och glaukom, samt synpåverkan till följd av en pupill som inte kan röra sig normalt. Att framkalla pupilldilatation samt cykloplegi minskar dessutom den smärta som är associerad med mios och spasm i ciliarmuskulaturen. Inom veterinärmedicinen har det under en längre tid diskuterats kring de gastrointestinala biverkningar som kan förekomma vid behandling med atropin hos häst. Det finns några få studier publicerade som visar på sänkt tarmmotilitet vid administrering av atropin.

Nematodes are perhaps the most common animals in the world. Nematode populations can reach densities up to several millions per square meter in the soil. There are many factors which affect nematode communities in arable soil with respect to diversity and population size. Factors like tillage, crop, fertilization, nutrient status and moisture in the soil all have an impact on soil biology and in this way also have effects on the nematode community. This study is based on three different parts, soil samples taken in March 2012 and March 2013, soil samples taken monthly during the growth season of 2013 in bare fallow plots and a pot experiment.

Plesiomonas shigelloides är en gramnegativ, oxidaspositiv stav som tillhör familjen Enterobacteriaceae. Den förekommer naturligt i sötvatten, samt som normalflora hos vissa fiskar, (6, 16) och anses vara en ökande och hittills underdiagnosticerad orsak till gastrointestinala störningar hos både människor och djur (7,8,9). Mekanismerna kring enteropatogeniciteten hos P. shigelloides är ännu inte klarlagda. Det finns ett flertal potentiella virulensfaktorer som kan vara involverade i sjukdomsförloppet.